Kronologi, samtalsstruktur och ompositionering tillägg till kommunikativa projekt med turinitialt sen i tal-i-interaktion
Schlagwörter:
sen, syntax, V3, Interaktionell lexikologi, tal-i-interaktionAbstract
Svenskans syntax tillåter vanligtvis endast en konstituent före det finita verbet i en huvudsats. Detta fångas av den så kallade V2-regeln. Huvudsatser med två konstituenter före det finita verbet kan beskrivas som V3-strukturer och ses oftast som ett särdrag unikt för förortssvenska. I den här artikeln visar jag att så inte alltid är fallet. Från ett interaktionslingvistiskt perspektiv undersöker jag den interaktionella funktionen hos 206 V2- och V3-strukturer inledda av adverbet sen i tio olika samtalspoddar. Den kanoniska V2-strukturen är klart vanligast för turinitialt sen, men en femtedel av alla turinitiala sen är V3-strukturer. Oavsett den syntaktiska strukturen, skapar sen alltid ett tillägg till ett tidigare inlett kommunikativt projekt, och kan i detta tillägg ha tre olika betydelsepotentialer. För det första kan sen användas för kronologiska tillägg där den temporala relationen mellan olika händelser betonas. För det andra kan sen fungera samtalsstrukturerande och dela upp ett kommunikativt projekt i mindre delar, utan att betona eventuella tidsförhållanden. För det tredje kan sen inleda tillägg där talaren intar en annan position än hen haft tidigare, eller där hen presenterar motargument. Alla dessa tre betydelser hos sen förekommer med V2, med den kronologiska betydelsen är mycket ovanlig med V3. Som inledare till V3 används sen oftast i den samtalsstrukturerande funktionen. V3-inledande sen tenderar också att vara mindre prominent prosodiskt, och verkar sammantaget användas mer som en konjunktionell diskursmarkör.
Literaturhinweise
Anward, Jan & Bengt Nordberg. 2005. „Inledning“. I: Jan Anward & Bengt Nordberg (red.) Samtal och grammatik. Studier i svensktsamtalsspråk, 5–9. Lund: Studentlitteratur.
Auer, Peter. 1996. „The pre-front field in spoken grammar and its relevance as a grammaticalization position“. Pragmatics 6:3, 295–322.
Bijvoet, Ellen. 2018. „Förortssvenska i grindvakters öron. Perceptioner av migrationsrelaterad språklig variation bortom inlärarspråk och förortsslang“. Språk & stil NF 28: 142–175.
Bunk, Oliver. 2020. ”Aber immer alle sagen das” The Status of V3 in German: Use, Processing, and Syntactic Representation. Berlin: Humboldt Universität zu Berlin.
Couper-Kuhlen, Elizabeth. 2004. „Prosody and sequence organization in English conversation. The case of new beginnings“. I: Elizabeth Couper-Kuhlen & Cecilia E. Ford (red.) Sound patterns in interaction Cross-linguistic studies from conversation 62:335–376. Amsterdam/New York: John Benjamins Publishing.
Couper-Kuhlen, Elizabeth & Dagmar Barth-Weingarten. 2011. „A system for transcribing talk-in-interaction: GAT 2“. Gesprächsforschung 12:1–51.
Couper-Kuhlen, Elizabeth & Margret Selting. 2018. Interactional Linguistics. Studying Language in Social Interaction. Cambridge: Cambridge University Press.
Deppermann, Arnulf. 2011. „The Study of Formulations as a Key to an Interactional Semantics“. Human Studies 34:2, 115–128.
Deppermann, Arnulf & Elwys De Stefani. 2024. Meaning in interaction. Interactional Linguistics.
Drew, Paul. 2013. „Turn Design“. I: Jack Sidnell & Tanya Stivers (red.) The Handbook of Conversation Analysis, 131–149. West Sussex: Wiley Blackwell.
Eriksson, Mats. 1997. Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. (Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 43.) Uppsala: Uppsala universitet.
Forsell, Mikael. 2022. „Poddbokssuccén visar vägen in i framtiden“. TT Nyhetsbyrån, publicerad 14 november 2022.
Freywald, Ulrike, Leonie Cornips, Natalia Ganuza, Ingvild Nistov & Toril Opsahl. 2015. „Beyond verb second – a matter of novel information-structural effects? Evidence from Norwegian, Swedish, German and Dutch“. I: Jacomine Nortier & Bente A. Svendsen (red.) Language, Youth and Identity in the 21st Century, 73–92. Cambridge: Cambridge University Press.
Ganuza, Natalia. 2008. Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings. Subject-verb Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses. Stockholm: Stockholm University.
Haegeman, Liliane, Karen de Clercq, Terje Lohndal & Christine Meklenborg. 2023. „Adverbial Resumption in V2 Languages: The Background“. I: Karen De Clercq, Liliane Haegeman, Terje Lohndal & Christine Meklenborg (red.) Adverbial Resumption in Verb Second Languages, 7–42. Oxford: Oxford University Press.
Heritage, John & Marja-Leena Sorjonen. 1994. „Constituting and maintaining activities across sequences: And-prefacing as a feature of question design“. Language in Society 23:1 – 29.
Jörgensen, Nils. 1976. Meningsbyggnaden i talad svenska. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap C, nr 7.) Lund: Studentlitteratur.
Lindström, Jan. 2008. Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammatik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Linell, Per. 2011. Samtalskulturer. Kommunikativa verksamhetstyper i samhället. Linköping: Linköpings universitet.
Myrberg, Sara & Tomas Riad. 2015. „The prosodic hierarchy of Swedish“. Nordic Journal of Linguistics 38:2, 115–147.
Norrby, Catrin. 2014. Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Ottesjö, Cajsa. 2007. „Önskelistor och sportlov – två kommunikativa projekt i ett informellt flerpersonssamtal“. I: Elisabet Engdahl & Anne-Marie Londen (red.) Interaktion och kontext. Åtta studier av svenska samtal, 201–245. Lund: Studentlitteratur.
Riad, Tomas. 2015. Prosodin i svenskans morfologi. Stockholm: Morfem.
Rönnqvist, Sara & Jan Lindström. 2021. „Turn Continuations and Gesture: ”And Then”-Prefacing in Multi-Part Conversations“. Front. Commun. 6:670173.
Saari, Mirja. 1975. Talsvenska. En sociolingvistisk studie över syntaktiska drag i intervjusvar. Helsingfors.
Sacks, Harvey, Emanuel A. Schegloff & Gail Jefferson. 1974. „A Simplest Systematics for the Organization of Turn-Taking for Conversation“. Language 50(4):696–735.
SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts.
SAOB = Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. 2024. .
Senter, Karin. 2022. Att göra förort. Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund. Uppsala: Uppsala universitet.
SO = Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. 2021. 2 uppl. I: .
Strandberg, Viktoria. 2024. „Varför V3 nu? Temporala och konditionala bisatser som fria initiala annex“. Språk och interaktion 6(1).
Strandberg, Viktoria. u.u. Helt ärligt, vad gör man med fria initiala annex? Språk och stil.
Zachariassen, Ditte. 2023. „Pushing the limits of V2 – new syntactic options in a Danish urban dialect“. Scandinavian Studies in Language 14(1).
